Røyser og murer

Røyser og murer


Nyrestaurert mur, Hjartdal, Telemark. Foto: Ingvill M.B. Garnås


SVERIGE: ODLINGSRÖSEN OCH MURAR

Odlingsrösen
Stenar som hindrar åkerbruket har sedan man började bruka jorden samlats in och lagts i rösen. Berghällar, stora stenar och mark som inte gick att odla, fick bilda underlag för rösena. Odlingsrösen i åkermark visar på lång kontinuitet, och rösen i hagar och skogsmark kan vara spår efter tidigare åkrar. I södra Sverige kan man i skogsområden hitta stora områden med flacka rösen där de äldsta daterats till bronsåldern, så kallade hackerör.

Under 1800-talet när järnplogen började användas intensifierades stenröjningen i åkrarna. Plöjning med järnplog behövde bättre stenröjda åkrar eftersom de var svårare att manövrera och den gick djupare än årdret som tidigare använts.

Äldre rösen består av stenar som gick att flytta med handkraft, enkla redskap eller dragdjur. Odlingsrösen som innehåller stora stenblock eller sprängsten kommer från 1900-talet när det fanns tillgång till maskiner och dynamit.

Många odlingsrösen plockades ned under 1880-talets senare del och 1900-talet för att stenarna skulle användas till att bygga stengärdesgårdar och att anlägga täckdiken.

Murar
Sten är ett praktiskt hägnadsmaterial och har använts sedan långt tillbaka, ofta i kombination med andra material som ris, jord eller trä.

I Uppland, Östergötland, Gotland och Öland finns det en äldre form av stengärdesgårdar som man kan se som långa stenrader. Det är rester av ett hängnadssystem som användes på järnåldern, några århundraden efter Kristi födelse. De kallas idag för stensträngar.

De lite kraftigare murarna man fortfarande kan se började byggas under 1700- och 1800-talet. Skogarna var på den tiden hårt utnyttjade vilket medförde att virke var en bristvara, stenar blev då en tillgång som byggnadsmaterial till bland annat stengärdesgårdar.

Två byggnadstekniker användes, dels en enkelmur och dels en dubbelmur. Vid båda teknikerna är murarna kallmurade, det innebär att inget bruk användes för att sammanfoga stenarna. Enkelmuren byggdes upp av en rad stenar. Dubbelmuren består av två parallella enkla murar 1-1,5 meter från varandra. Utrymmet mellan murarna är fylld med små stenar. För att göra dubbelmuren stabil grävdes de ned, helst till frostfritt djup.

De flesta stengärdesgårdar vi kan se i landskapet idag är byggda efter laga skiftet under 1800-talet och tidigt 1900-tal. Den sammanhållna bybebyggelsen bröts då upp och gårdarna flyttades ut till sina nya tilldelade marker och många nya hägnader behövde byggas.

Odlingsrösen och stenmurar är vanligast i Sydsveriges skogs- och mellanbygder.  I slättbygderna och norra Sveriges älvdalar är de ovanligare eftersom lerjordarna är fattiga på sten. De berättar om landskapets utveckling och om tidigare generationers odlarmöda och levnadsvillkor.

Odlingsrösen och stenmurar som ligger öppet och är solbelysta ger förutsättningar för ljusälskande växter och växelvarma djur som reptiler, groddjur och insekter.

Läs mer:
Adolfsson, Äijä; 2001; Kulturminnen i odlingslandskapet; Riksantikvarieämbetet, Stockholm

Berglund, Magnus. 2002. Skånska jordvallar och andra hägnader i det träd- och stenfria landskapet. Uppsala Avd. för agrarhistoria. SLU.

Höök Patriksson, K (red.). 1998. Skötselhandbok för gårdens natur – och kulturvärden. Jordbruksverket.

http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/utan_serietitel_sjv/UST98-06/UST98-06S.HTM

Myrdal; 1979; Hägnadernas historia; Ur Landskap och livsform, Aronsson (Red.); Bygd och Natur Årsbok 1979; Riksförbundet för Hembygdsvård

Nilsson, Lennart. 2003. Hackerör och stengäre på Linderödsåsen. Monotorförl. Kristianstad.

Åkrar, småbiotoper och gårdsmiljöer. Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet. Jordbruksverket

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr3_29.pdf

Skriften ingår i den serie broschyrer om odlingslandskapets biologiska mångfald och variation, som Jordbruksverket  (www.sjv.se) ger ut.

NOREG: RYDNINGSRYSER OG MURAR

Rydningsrøyser, murar og steingardar utgjer viktige kulturminne i jordbrukslandskapet. I brattlendte bygder har dei i større grad fått ligge i fred enn på meir lettdrivi jord. Sjå også under Fornminner og Gjerder.

FINLAND: STENRÖSEN OCH MURAR

I slutet på 1700-talet inföll ett antal hungersår i Finland. Vid dessa tillfällen kunde folket undvika hungern genom att arbeta med stenmurar på herrgårdarna. Det byggdes ofta manshöga stenmurar runt ägorna och dessa kan idag beundras på många gamla gårdar. Man har även strävat till att rehabilitera dessa murar i nutiden.

DANMARK: RØYSER OG MURER

Se under Gærder og hegn.

Lukket for kommentarer.